En sista kväll med grabbarna i staden gud glömde...

Publicerat: 2011-08-30 kl. 00:04:16
Det blev en avskedsfest med ett genomgående blött tema, men det får jag unna mig själv och grabbarna nu när vi går delade vägar. Blötast av alla var nog dock Julius som på mindre än tiominuter lyckades kyssa dansgolvet ofrivilligt inte mindre än tre gånger... Ett blött dansgolv kombinerat med ett sargat balanssinne fick sina tydliga konsekvenser (för alla på nattklubben) - Har nog aldrig skrattat så mycket!


Moet ska kylas med stil!

Var hemma vid 05.00 söndag morgon och vaknade inte föräns 16.00 på söndagen, kan säga att omställningen tillbaka till dietmat var inte det lättaste, men det fick gå. Vid elva kände jag att tröttheten träffade mig som en cricketkula i revbenen och började göra mig klar för sänggående, då ringde Julius och behövde akut färdtjänst till akuten i malmö då han varit med om en märklig incident. Så vid 04.00 kom jag i säng, för att sedan gå upp och jobba. Med andra ord så är jag inte världens mest energiska människa i skrivande stund. Hat gått runt på kaffe och ångor hela dagen!

Det planerade morgonpasset ställdes således in och ersattes med ett kvällspass efter jobb som trots allt gick riktigt bra!

4x Raka hantelpressar
4x Sned bänkpress
4x Sned press i hammermaskin
3x Sittande press (strikta högreps)
4x Lutande hantelflyes
3x Dips
4x Pushdowns i kabel med rep (superset stående vadpress)
4x Dipsmaskin (superset stående vadpress)


Med avskedsfesten avklarad kan jag nu helhjärtat se fram mot resten av dieten och vägen mot AF-debuten!


Fördelen med fester är att vissa saker blir över, i detta fall ett diskförebyggande koncept vid namn papptallrikar - Ungarlslivet deluxe!

Får i mig min nattkesella med jordgubbsfunlight och frysta blåbär nu innan fem timmars sömn hägrar. En dags arbete till sen är det två dagars ledighet. Sov så gott mina fellow fitness fighters!

Morgonmys, nejtack!

Publicerat: 2011-08-25 kl. 05:59:36

Detta är utsikten från mitt fönster just nu. Då man inte ser speciellt mycket på bilden så låt mig redovisa: Ösregn, blåst, blixtar och dunder. Med andra ord alla ingredienser som krävs för en mysig sovmorgon, men nej, klockan ringde 5.15 och nu väntar ett morgonpass bröst & triceps innan jobb. Ibland önskar man att man bara kunde stänga av klockan och sova vidare som "normalt folk", men då vet jag att jag kommer dras med dåligt samvete resten av dagen på jobb.

Lika flitig som jag är med mina morgonpass, lika misskötsam ska jag vara till helgen. Eftersom jag snart flyttar från Trelleborg till Norrköping så ska jag och mina vänner äta tillsammans på lördag och sen gå ut och göra stan osäker med lite festligheter, något jag aldrig tidigare gjort under en påbörjad diet. Det kommer bli intressant att se hur pass lätt det är att gå från en utekväll till att äta äggvitor till frukost dagen efter.

Passande nog så är det festival i stan, vilket innebär att det kommer finnas en vagn med nybakade donuts på torget så det gäller att passa på, jag absolut älskar nybakade munkar!

Visserligen började jag dieten någon vecka tidigare än vad jag ursprungligen tänkt, just för att ha "utrymme" för den här helgen.

Till helgen har jag alltså varit på diet i drygt två veckor och allting flyter på bra. Det enda jag måste bli bättre på är att reglera kolhydrater mer beroende på hur träningen ser ut. Jag märker stora skillnader i återhämtningen vilket är en helt ny problematik för mig. När man var ung och viril så kunde man köra på hur som helst och vara pigg som en lärka morgonen efter, men riktigt så bra är det inte längre utan jag måste tänka på att höja kolhydraterna under de dagarna jag kör tyngre pass och sedan sänka intaget när jag har lättare pass som tex armar, lättare konditionsträning etc.

Hur som helst, nu har jag sipprat i mig min rage, kaffet är snart nere. Några minuter till av motiverande youtubefilmer innan jag drar på mig rikligt med kläder som kan skydda mig från regnet och traskar bort till gymmet.


Man är ju inte 20 längre...

Publicerat: 2011-08-19 kl. 22:38:01
...så därför fungerar det med en fredagkväll i soffan! Helgen kantas av arbete i form av 7-19 lör samt 7-19 sön, så Malmöfestivalsfirandet lämnar jag åt lite yngre, piggare förmågor!  Kom alltså hem vid 20-tiden och pendlade länge mellan planerna att gå ut på en promenad eller vila. Bestämde mig till slut för att vila då min återhämtning varit betydligt sämre än normalt. Har träningsvärk i benen av det brutalare slaget sedan onsdagens crossfit-pass, vilket inte är likt mig. Så, serier, soffa, kaffe blev kvällsnöjet och laddar inför en morgonpromenad vid 5-snåret imorgonbitti, följt av styrketräning vid 20.00. "Jag vilar idag för att komma tillbaka starkare imorgon!".

Blev en ganska sen kväll igår då jag stekte upp ett par kg lax och några kg kyckling för att slippa leka kokerska på ett par dagar. Något jag fick sota för imorse när klockan ringde, herreguuud vad morgontrött man kan vara!



Som en rejäl tröst för helgens arbete var det dags att beställa nya träningskläder från Dcore genom Fairing. Dcore är en av samarbetspartnerna till vårt team, vilket jag tycker är riktigt grymt då jag tycker deras kläder passar mig riktigt bra. Inte lika extremt som t ex GASP, vars "image" och stil inte alls tilltalar mig.

Blev några linne, en hoodie och deras 3/4 tights, kan Ako se bra ut i tights så kan minsann även jag göra det
 
Alla plaggen kommer såklart att prydas av vår Fairing-logo, vilket är hela grejen enligt mig!

Slutligen en liten allmän fundering...

Trillade över ett citat häromdagen: "Man har den fysiken man förtjänar", ett citat som fick mig att fundera. Jag tar citatet och blandar det med mina dagliga upplevelser och erfarenheter av människor som frågar mig om tips och råd, något jag för övrigt tycker är jättekul då det innebär att den här personen i fråga förmodligen anser att jag gjort någonting rätt med min träning och livsstil.

Där finns två typer av människor som ber om råd och tips. Typ 1 ställer en fråga som besvaras, sedan reflekterar, förstår och tarin informationen. Det är den ärliga typen, mot såväl mig (eller personen de ber om hjälp) som sig själva. Typen som vet sina begränsningar men kanske inte alltid sin potential...

Typ 2 tar oftast inte många minuters samtal att identifiera och det är typen som avslutar varje tränings/kostrelaterad fråga med ordet "men...". Det här korta ordet kan reta gallfeber på en person som mig och där finns bara en positiv konsekvens av att ordet används i detta sammanhang: Jag vet om du är värd att satsa på eller ej! Det är ofta "Jag vill träna hårdare men...", "Jag önskar att jag hade tiden att träna rätt/äta rätt men...". Om du VILL göra en sak, GÖR DET! Just do it! Tänk inte, gör det! Eller har du inte bestämt dig? Jag tror på det sistnämnda. Den här typen vet Inte sina begränsningar och Tror sig veta sin potential...

Jag stöter dagligen på frågeställningar från personer av båda dessa typer. Med typ 1 kan den fysiska träningen få sitt fokus, men med typ 2 måste grundläggande mental träning utformas.

Tåls att tilläggas att jag verkligen inte försöker låta som en besserwisser, utan att jag bara önskar att folk ibland stannar upp och rannsakar sig själv. Vad gör jag, vad kan jag göra bättre, varför gör jag inte redan allt jag kan?

Så... Har man den fysik man förtjänar? Initialt vill jag säga nej, då genetik och förutsättningar spelar en stor roll, men efter en närmare fundering så är jag beredd att printa in citatet i sten. Du har den fysiken du just nu förtjänar, Du är den enda som kan göra något åt det, Du kan göra det... Gör det!


Dagens träning...

Publicerat: 2011-08-17 kl. 23:04:22
...är kanske värd att nämna! Mina tidigare filosofiska tankar i all ära, men de får minsann lämna plats åt lite träningsredovisning!

Inledde dagen med en "morgon"promenad vid elvatiden, är man ledig så är man! I början av dieten brukar jag hålla mina lågintensiva cardiopass till runt 40-45 minuter på ca 3 pass i veckan, något som jag sedan höjer successivt.

Upp till gymmet på kvällen för lite crossfit och lätt cykling.
Passet:
21 overhead squats (40 kg)
21 burpees
15 overhead squats
15 burpees
9 overhead squats
9 burpees
följt av...
10 chins
20 burpees
30 situps
40 airsquats
50 jumping jacks
På drygt 15 minuter... Följt av 40 minuters lätt cykling.

Kvällen har kantats av fotboll.. Uppvärmningsmatchen i form av Din Zagreb - MFF som snart ska följas upp av The Main Event: Barcelona - Real madrid! Till mitt sällskap har jag 500g lättkvarg med funlight som ska ner innan jag knoppar in för kvällen!

Dåligt med bilder på sistone, så denna posen bjuder jag på:

Good-lookin! Eh...

Gör mig en tjänst...

Publicerat: 2011-08-17 kl. 14:18:46
...och påminn mig om detta inlägget när vi närmar oss november månad.

Igår på väg hem från gymmet kände jag mig otroligt upprymd och tillfreds. I samband med dietstarten så känns det som att livet nu har fått en ökad mening och varje dag får mål att sträva efter.

Jag räknar såklart med att visa upp en bättre fysik än tidigare, men en stor målsättning jag har med årets tävlingssatsning är att njuta mer av vägen mot scenen och inte tillåta dieten påverka mitt sociala eller mitt humör. Det tillhör annars normen att jag sluter mig något i mig själv och fokuserar mycket på mig själv, min form och hur allt går. Detta resulterar i att man på tävlingsdagen vaknar upp och inser att månaderna har flugit förbi, vilket ibland kan vara bra men något som också har sina negativa konsekvenser. Personen jag tidigare levt med har varje år fått utstå en rejäl sänkning vad gäller kvalitén på mitt sällskap och det är något jag verkligen tänker påminna mig själv om iår.

Det har aldrig varit bristen på mat eller möjligheten att göra vad man vill som angripit mitt humör under en tävlingssatsning utan snarare den ständiga stressen om "Är kosten rätt? Kommer jag bli så hård som jag vill?". Det känns därför otroligt skönt att gå över till Athletic Fitness där det faktiskt är mycket mer aspekter i tävlandet förutom just vilken nivå av kroppsfett man ställer upp med. Detta gör att jag kan fokusera på att äta min mat som jag vet kommer ta mig i form och träna på ett sätt som jag tycker är kul och varierande, sen om det blir 5% eller 9% kroppsfett spelar mig mindre roll faktiskt, det enda som spelar roll är att när det väl blir den 26:e November så kommer jag att ge allt i min debut på AF-scenen.

Jag väljer ju trots allt det här frivilligt och jag tycker ju trots allt att detta är bland det roligaste som finns!

Detta blev ett lite djupare och mer seriöst inlägg än vanligt. Det behövs ibland det med!

I'm back!

Publicerat: 2011-08-15 kl. 23:11:56
Varit mycket iochmed den hägrande flytten och... Äsch, who am I kidding, jag har helt enkelt inte haft ett bloggintresse de senaste veckorna. Men nu är jag tillbaka!

Var en händelserik helg då jag följde med Desi till Karlstad för att coacha henne under SM i Athletic Fitness. Direkt efter jobb på torsdagkväll väntade alltså tre "semesterdagar" med henne med fokus på ProTan och hinderbana. Eftersom det var min sista helg i det fria livet innan dietens bojor skulle fästas kring mina handleder så passade jag också på att ha ett ständigt, omänskligt, överskott av snabba kolhydrater i kroppen.


Tro mig, efter att ha fällt kommentarer som "Lyft på skinkan!" "Jag måste korrekturraka ryggen..." och liknande kommentarer så tappar ett jobb som detta all sin charm.

Alla vet att en tävlingsdag alltid är väldigt lång, men den har också sin obeskrivliga charm och spänning. Det är väl lite det man fastnar för, om man nu är en av de vilsna själarna som faktiskt har gjort det dvs. Det liksom känns i luften på tävlingsområdet att det är en speciell dag, att så många individers månader av slit nu allt kulmineras i kraftmätningar av olika slag - Jag saknar dessa events hela året, som besökare, coach, men framförallt som tävlande!

Desi gjorde ett fantastiskt jobb och jag är oerhört stolt över hennes prestation!



När tävlingen var över och spänningen hade släppt (på alla ställe förutom i Desis mage, uppenbarligen) så blev det grillbuffet, som verkade uppskattas allra mest av undertecknad. Att Desi skulle uttrycka "Den var inte så bra som jag väntat mig!" efter månader av diet var högst oväntat, jag å andra sidan åt som om det vore sista måltiden.


Givmild som jag är så försöker jag här dela med mig av maten till Jenny. Hon spelar svår - Då spelar jag svår att bli av med, helt enkelt!


Tack för en grym helg Desi! Om exakt ett år så hoppas jag att vi står där igen, då båda två iförda tävlingsfärg.

Den ena avlöser den andra, kan man säga. Då Desi nyss har rundat av sin senaste tävlingssatsning så påbörjar jag min. Dietens första dag är i skrivande stund avklarad, bortsett från en Casein-drink innan sänggående. Jag är otroligt taggad, framförallt pga den gågna helgen och jag ser fram mot de kommande månaderna. Förhoppningsvis så kommer flytten inte att innebära komplikationer för dietens gång, men det tror jag knappast. Ingenting har tidigare satt käppar i hjulet under mina tävlingssatsningar så jag tänker inte låta något störa denna gången heller.

Startvikten vid dieten ligger på runt 90.5-91 kg och jag räknar med att väga in på runt 78-79 kg.

14 veckor till tävling, 14 veckor av ständiga utmaningar som jag sett fram mot hela året. Nu kör vi!