...så därför fungerar det med en fredagkväll i soffan! Helgen kantas av arbete i form av 7-19 lör samt 7-19 sön, så Malmöfestivalsfirandet lämnar jag åt lite yngre, piggare förmågor!  Kom alltså hem vid 20-tiden och pendlade länge mellan planerna att gå ut på en promenad eller vila. Bestämde mig till slut för att vila då min återhämtning varit betydligt sämre än normalt. Har träningsvärk i benen av det brutalare slaget sedan onsdagens crossfit-pass, vilket inte är likt mig. Så, serier, soffa, kaffe blev kvällsnöjet och laddar inför en morgonpromenad vid 5-snåret imorgonbitti, följt av styrketräning vid 20.00. "Jag vilar idag för att komma tillbaka starkare imorgon!".

Blev en ganska sen kväll igår då jag stekte upp ett par kg lax och några kg kyckling för att slippa leka kokerska på ett par dagar. Något jag fick sota för imorse när klockan ringde, herreguuud vad morgontrött man kan vara!



Som en rejäl tröst för helgens arbete var det dags att beställa nya träningskläder från Dcore genom Fairing. Dcore är en av samarbetspartnerna till vårt team, vilket jag tycker är riktigt grymt då jag tycker deras kläder passar mig riktigt bra. Inte lika extremt som t ex GASP, vars "image" och stil inte alls tilltalar mig.

Blev några linne, en hoodie och deras 3/4 tights, kan Ako se bra ut i tights så kan minsann även jag göra det
 
Alla plaggen kommer såklart att prydas av vår Fairing-logo, vilket är hela grejen enligt mig!

Slutligen en liten allmän fundering...

Trillade över ett citat häromdagen: "Man har den fysiken man förtjänar", ett citat som fick mig att fundera. Jag tar citatet och blandar det med mina dagliga upplevelser och erfarenheter av människor som frågar mig om tips och råd, något jag för övrigt tycker är jättekul då det innebär att den här personen i fråga förmodligen anser att jag gjort någonting rätt med min träning och livsstil.

Där finns två typer av människor som ber om råd och tips. Typ 1 ställer en fråga som besvaras, sedan reflekterar, förstår och tarin informationen. Det är den ärliga typen, mot såväl mig (eller personen de ber om hjälp) som sig själva. Typen som vet sina begränsningar men kanske inte alltid sin potential...

Typ 2 tar oftast inte många minuters samtal att identifiera och det är typen som avslutar varje tränings/kostrelaterad fråga med ordet "men...". Det här korta ordet kan reta gallfeber på en person som mig och där finns bara en positiv konsekvens av att ordet används i detta sammanhang: Jag vet om du är värd att satsa på eller ej! Det är ofta "Jag vill träna hårdare men...", "Jag önskar att jag hade tiden att träna rätt/äta rätt men...". Om du VILL göra en sak, GÖR DET! Just do it! Tänk inte, gör det! Eller har du inte bestämt dig? Jag tror på det sistnämnda. Den här typen vet Inte sina begränsningar och Tror sig veta sin potential...

Jag stöter dagligen på frågeställningar från personer av båda dessa typer. Med typ 1 kan den fysiska träningen få sitt fokus, men med typ 2 måste grundläggande mental träning utformas.

Tåls att tilläggas att jag verkligen inte försöker låta som en besserwisser, utan att jag bara önskar att folk ibland stannar upp och rannsakar sig själv. Vad gör jag, vad kan jag göra bättre, varför gör jag inte redan allt jag kan?

Så... Har man den fysik man förtjänar? Initialt vill jag säga nej, då genetik och förutsättningar spelar en stor roll, men efter en närmare fundering så är jag beredd att printa in citatet i sten. Du har den fysiken du just nu förtjänar, Du är den enda som kan göra något åt det, Du kan göra det... Gör det!