Den alarmlösa dagen...

Publicerat: 2012-01-22 kl. 23:18:16

Jag brukar försöka ha en ledig dag i veckan då jag bestämmer mig för att inte ställa något alarm den kommande morgonen utan låta kroppen sova precis så länge som den vill, den dagen infann sig idag. Vaknade sådär härligt utvilad vid 12.30 och det var SÅ skönt!

Blev den sedvanliga offseasonfrukosten i form av havregrynsgröt, en äggmacka samt 30g Complete protein (Päron/vanilj, som är det enda proteinet jag kör just nu. Beroende av smaken!)

Efter detta blev det gym-uppladdning hos en bekant. Drygt två timmar och tre koppar kaffe senare infann jag mig på Oasen för att ta mig ann benpasset, som börjar bli ett favoritpass faktiskt.

Körde två set lätta böj (alla mina vikter under benpasset kan ses som lätta visserligen) på 90 kg innan jag gick upp på 120 och körde 6 set 5:or innan jag gick över och körde frontböj med 90 kg, även det några set 5:or. Fortsatte sen med det vanliga, dropset i lårcurlen, dropset i bensparken och en busslast med vad-set.

Väl hemma har jag bara tagit det så lugnt som en söndag förtjänar med massa mat, film och lugn och ro. Då man sovit ganska länge så blir det ganska tätt mellan måltiderna resten av kvällen för att hinna få i sig ordentligt med mat.

Tankarna på tävling gör sig påminda mer och mer ofta och jag kan inte riktigt minnas att jag varit tävlingssugen så här tidigt efter en tävling... Som sagt, oerhört revanschsugen! Under ett samtal idag försökte jag resonera kring varför jag redan är tävlingssugen, dock utan framgång. Jag har så svårt att leva en "normal vardag". Jag går upp, kör ett morgonpass eller går rakt till jobb, tränar efter jobb, går hem och äter innan jag sover och inväntar nästa dag - Varje dag!... Det känns tomt och jag har försöker hitta ett större mål att sikta mot. Jag saknar den där vardagliga utmaningen som en tävlingsdiet medför, att planera morgondagen och utföra den helt enligt planen. Varje kväll som jag går och lägger mig efter en perfekt dietdag får jag en liten känsla av seger och något som motiverar mig inför morgondagen då jag tänker köra ännu hårdare och kämpa ännu mer. Vad är vardagsutmaningen nu... Att komma fram till hurvida man ska kolla film eller spela playstation nästkommande kväll.

Nej minsann... ge mig ett mål, ge mig en utmaning, ge mig SM-kval 2012!


Kommentarer, 0 st

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback