Som ni ser så har jag inte uppdaterat bloggen på ett par dagar nu. Jag behövde några dagar på mig att få klarhet i mina tankar kring tävlingen innan jag försökte få ner det i skrift "likt svarta lamm på vita ängar", som Mr Ranelid hade sagt.

Tanken med Decembercupen var att testa en annan sorts laddning, en laddning som skulle ge mig massor av energi till styrkeronden. En följd av detta blev att jag hade något sämre form men jag kände mig oerhört pigg och stark under tävlingsdagen.

När jag traskar ut på scen gör jag det på ett skämtsamt sätt och fortsätter att försöka få igång publiken väl i line-up, något självaste Arne Persson verkligen inte uppskattar och ger mig en rejäl tillsägelse (minuspoäng?!).

Startfältet i årets Decembercup är den tuffaste klassen jag någonsin sett under de fyra-fem åren jag varit runt på tävlingar. Bortsett från några enstaka förstagångs-deltagare så var det otroligt hög kvalitet på samtliga deltagare.

En följd av ovan nämnda (dåliga ursäkter) punkter gjorde att jag slutade på en 17:e-plats, vilket innebar att jag eliminerades innan styrkeronden. För att gå vidare krävdes en top 15-placering... Snopet, minst sagt!

Men det är lite av charmen med just Athletic Fitness, att man får väga av lite vilken rond man satsar på och i ärlighetens namn hade jag inte formen som jag brukar, borde eller ville ha. Vilket kanske inte är så konstigt med tanke på all kaos som varit runt omkring iår...

Hur som helst så var nog detta precis vad min träning jag behöver, då konsekvensen av min "dåliga" placering har blivit att jag utvecklat ett Enormt revanchsug och tro mig, jag kommer att ställa upp i nästa års December, bättre än jag någonsin varit!

Så för att runda av ett något allvarligare inlägg än i normala fall:
Jag kan garantera er ett år av spännande inlägg, målmedveten träning och nogranna uppföljningar i min väg mot DC 2012.

Decembercupen... I'm coming for you!